Network Menu

Sivs julminne


<<< Till listan över alla luckasidor för 2016
<<< Till sidan med alla ramsor


Siv Svensson under Sverigemiddagen, augusti 2016; Foto: Boel Björkman

Foto: Boel Björkman

Siv Svensson var SWEA Internationals ordförande 2005-2006. Med bakgrund i Norrköping, Rom, Lissabon och London, började Siv sin SWEA-bana vid starten av SWEA Lissabon där hon var vice AO 1990-1992. Tillbaka i Sverige 1992 blev Siv medlem först i Göteborg och sedan i Örestad. 1999 gick flytten till London där Siv först blev skattmästare under två år och sedan ordförande. 2004 valdes hon till vice IO och året därpå tillträdde hon som IO i SWEA. Det var då en ny organisation och Sivs främsta uppgift var att hålla SWEA-skutan på rätt kurs. Siv är nu medlem i SWEA Göteborg.

Här skriver Siv om julens betydelse och minnen från barndomen fram till idag, från Sverige och utomlands.

Den perfekta julen, som i Fanny och Alexander, är något många drömmer om, men finns den? Släde till julottan, ett digert julbord, vackra juldekorationer och långdans genom den stora lägenheten, med hela tjocka släkten.

Min barndoms jular

Lutfisken lutades på vinden hos farbror Karl, den slaktade grisen hämtades hos Farbror Anders i Åsaka. Den stackars grisen styckades sedan hemma i köket.

Mamma saltade skinkan, gjorde pressylta, kalvsylta, leverpastej, lade in sill, bakade pepparkakor och inte att förglömma tunnbrödet som länge bakades i en vedeldad stenugn m.m. Dagen före julafton klädde vi granen. På julafton kom tomten gående över ängen, med lyktan i handen. Härliga minnen, men stackars mamma vad hon fick slita.

Jul utomlands

Jul utomlands börjar ofta med julbasarer och luciatåg, en tradition som är uppskattad av alla utlandssvenskar och även av befolkningen i det land vi för tillfället bor i. I London är luciafirandet stort och ofta i S:t Paul Cathedral som är fylld till sista plats.

Traditioner blir viktiga utomlands och har vi barn med oss känns det ännu viktigare. Jag kan ju däremot säga att mina söner inte skrek av lycka över luciatåget när de skulle vara stjärngossar.

Lära känna traditionerna i det nya landet är väldigt spännande, men det är också något vi kan ta del av här hemma i dag, med all nya kulturer som kommer hit.

I Italien och Portugal var det varmt och skönt, det var inte helt lätt att få den där rätta julstämningen, trots att CD spelaren gick rödglödgad med julsånger. Goda vänner ersätter ofta familjen, som är kvar i Sverige.

I Italien firade vi svensk jul på julafton med våra amerikanska grannar och på juldagen blev det en amerikansk jul hos dem.

Nutid

I dag bor vi på landet och här börjar julstämningen när vår kör sista lördagen innan julafton har sin årliga julaftonjulkonsert i Kville Kyrka, en mycket uppskattad tradition i bygden.

Det dignande julbordet har minimerats och julklapparna har ersatts med ett julklappsspel. Julafton firar vi när vi kan få ihop alla fyra sönerna, det kan ske vilken dag som helst i december. I år blir det på självaste julafton.

Några jular har jag arbetat på polisens kommunikationscentral och SOS Alarm. Där fick jag insikten att julen inte alltid är så fantastisk för alla, inte ens i närheten av en mina jular. Med ens så kändes många saker kring julen inte lika viktigt längre.

Tänk efter vad som är viktigt, skippa det som känns som ett måste. Våga säga nej till traditioner som inte känns bra. Allt måste inte vara perfekt. Jag lovar, det blir jul ändå.

Nu vill jag önska er alla en fin och lugn jul med mycket gemenskap och kärlek.

Siv Svensson

Vinterbild från stället där Siv bor; Foto: Siv Svensson

Vinterbild från stället där Siv bor; Foto: Siv Svensson

Körens julkonsert; Foto: Siv Svensson

Körens julkonsert
Foto: Siv Svensson

Sivs numera lilla julbord; Foto: Siv Svensson

Sivs numera lilla julbord
Foto: Siv Svensson

Vinterbild från stället där Siv bor; Foto: Siv Svensson

Vinterbild från stället där Siv bor
Foto: Siv Svensson